Fru Marmelads Julkalender. Lucka 9. Tomtefynd
Någon mer som är trött?
Jag har varit helt slut hela dagen och på vägen hem så var jag så trött att jag totalsomnade på tåget hem. Ni vet så där att man inte riktigt vet var man är när man vaknar och ännu värre man vet inte om man har snarkat, dreglat eller lutat sig mot någon.
Jag hoppas på inget...men med min pinsamhetshistorik så kanske jag egentligen borde anta att jag gjorde allting.
Och när jag kom hem så satt jag i duschen (ja jag orkade inte ens stå) i en evighet och somnade nästan där också.
Så jag är riktigt trött.
Men jag hade lovat UnderBarnen att vi skulle göra pepparkakshus. I förrgår så fick de ju varsitt förkläde i sin kalender och idag fick de fina dekorationsströssel i form av snöflingor och hjärtan så de var liksom färdigkittade för äventyret. Så det var bara att sörpla en kaffe och kavla upp ärmarna och köra igång.
Och för husfridens skull så gjorde jag inte från grunden. Jag hoppade över alla besvärliga steg och köpte ett färdigt kit från affären. För ärligt, tror ni för ett ögonblick kidsen skulle uppskatta hantverket bakom ett hemmadesignat hus? Nix pix, de skulle inte se skilllnad (eller det skulle de kanske för risken är att huset inte skulle bli av alls...)
Men när paketet öppnades så var bägge långsidorna trasiga. Det var alltså straffet för att jag inte orkade göra egna delar...så det var bara att traska tillbaka till affären och med andakt och bomullsfingrar bära hem ett nytt.
Och det var tack och lov helt.
Vad fint det är att få pyssla ihop hela familjen en vanlig vardagskväll. Ungarna satte nogrannt fast nonstop och strösslet och mitt bland kristyr, bränt socker och glada ungar så var min trötthet som bortblåst.
Och tro det eller ej jag varken brände mig på sockret eller krossade huset när jag satte i hop det. Så voila, får jag presentera årets hus, alldeles nydekorerat.
För snart 30 år sedan så bodde vi en period här i stockholmsområdet och i närheten där vi bodde så fanns det en liten antikaffär som ägdes av ett äldre par. Många timmar spenderades i den här affären medan mamma gjorde en nogrann runda för att se om något fynd inkommit. I ett hörn i ena rummet hade de en underbar samling av dockskåpsmöbler som jag minns att jag suktade enormt efter. Det var även i den här affären många av de fina Lottaböckerna som jag berättat tidigare kommit ifrån.
Hur som helst, idag var jag i just det området där vi bodde och passade på att gå förbi den lilla affären. Det äldre paret är tyvärr döda men affären ägs av deras döttrar. Jag har inte varit i den på många år och fick plösligt lusten att gå in. Men precis när jag skulle gå in så såg jag dock en ledsam skylt på dörren som deklarerade att affären skulle lägga ner. Tydligen ska hela kvarteret rivas och då passar döttrarna på att avveckla företaget.
Jag gjorde som min mamma alltid brukade göra och tog en ordentlig runda efter lite fynd, troligtvis sista gången i denna fina affär. Och nere i källaren så hittade jag en fantastiskt fin tomte. Med ansikte och ben...För er som läst mitt inlägg fråm i söndags vet att jag är på jakt efter en fin tomte, någon som sticker ut från alla tomtar som finns i affärerna nu (som mest består av skägg och luva..) Jag har nämligen som mål att köpa en ny tomte varje år och detta fick bli årets.
Eftersom det var 50% på större delen av affärens prylar så blev detta ett riktigt fynd och jag är så glad för min tomte. Men sorgligt är det att ett så fint företag ska gå i graven.
En mycket trött Fru Marmelad säger godnatt!
