Ingen feberchock denna morgonen utan istället så hittade jag en Stora Liten som kändes lite mer igen än den lite svaga pojke som legat där de senaste dagarna.

Mammahjärtat tog en lättnadens suck.

Dock så fick han vara hemma idag också med hopp om återgång till skolan i morgon.

 

Lilla Liten var dock lite besviken när febertermometern visade endast 37 grader för hans del.

Han önskade sig så att få vara hemma.

Och han hävdade envist hela morgonen att han var sjuk och hela vägen till dagis. Men han har svårt med sch-ljudet och byter ut det mot ett  k så hans version lät som något annat.

Högljutt över hela området fram till dagis. Tur att hans supermamma är väldigt tjockhudad när det gäller skämmiga situationer. Jag bara log lite mot grannarna som passerade förbi.

 

Vädret har varit bedrövligt idag. Låga dimmoln som trollat bort horisonten, ett strilande regn mot en blöt, naken och lerig jord.

Som taget ur en av Twilightfilmerna, dock utan snygga vampyrer och biffiga varulvar.

Helt galet att det är mitten av februari och det känns inte som vi kommit en dag längre än november.

Det enda som bröt av den deprimerande och trötta känslan var toner av vårkvitter.

Japp, fågelsång som tagen från en majmorgon. Lycka!

Vi är inte i november utan vi har börjat resan mot vår. På riktigt. (även om det nu ska snöa imorgon..)

 

Jag gjorde ju en marmelad med passionfrukt i söndags och det blev lite passionfrukt över. Underbarnen har varit och fingrat på de skrynkliga märkliga frukterna som legat bland äpplen och apelsiner. De har faktiskt aldrig smakat apssionsfrukt. Så idag efter hämtningen av Lilla Liten så fick de testa. Nyfiket men med skeptism så luktade de på den märkliga gul och svartprickageggan som öppnat upp sig. Båda två tyckte det var läskigt men de vågade båda två. Och båda två tyckte det var skitäckligt.

Meeeen de vågade att testa på något som såg mysko ut. Och det är fantastiskt eller hur.

Och deras Supermamma slurpade i sig resten. För jag tycker nämligen att det var supergott

 

Om man väcker någon av Underbarnen mitt i natten och frågar vad de vill ha till middag så blir svaret 9ggr av 10 pannkaka. 

De äter det mesta även sånt som andra barn kanske inte gillar (broccoli, brysselkål, tranbärsmarmelad och hemmagjorda köttbullar med lökbitar i) men om de får chansen så vill de alltså ha en rätt som går hem i de flesta barnmunnar.

Pannkaka. Som vi som tvingas laga dem vet är skitjobbigt. Man steker och steker och steker och ungarna förvandlas till fågelungar med öppna munnar som bara skriker efter mer.

Därför så föredrar jag att göra ugnspannkaka men ni som har barn vet att det smäller inte riktigt lika högt som "riktiga" pannkakor. Så då får man hitta sätt att göra det lite mer kul utan att behöva stå och steka i all evinnerlighet. Ett tips är att göra pannkaksskålar. Det är vanlig pannkaksmet som bakas i muffinsformar i plåt. När smeten reser sig så bildas en naturlig liten skål i mitten perfekt för sylt och grädde, en liten råkostsallad eller annat som man vill ha till sin pannkaka.

Dessa är faktiskt en kul rätt till buffébordet och kan varieras i all oändlighet  t.ex lite bacon i, lite riven morot eller rödbeta eller varför inte några hallon eller blåbär i.

 

 

1,5 dl vetemjöl

3 dl mjölk

2 ägg 

1 krm salt

 

Lägg vetemjölet och saltet i en skål och vispa i hälften av mjölken.

Vispa tills smeten är helt klumpfri.

Vispa ner den resterande mjölken och till sist äggen.

Fyll i muffinsformarna till hälften och grädda på 225 grader i ugnen.

Låt svalna en liten stund och servera med valfritt tillbehör