4-årskalas.
Kl 05.30 så vaknade han.
4-åringen.
Supermamman hade inte en suck att försöka göra någon överraskning av firandet alls. Tack och lov så var han villig att åtminstone stanna därnere medan jag och Stora Liten fixade klart däruppe.
Det mesta var ju klart men vi gjorde iordning en bricka med lite gott på och så födelsedagsljuset då förstås och sedan gled vi ner för trappen till en väldigt förvantansfullt Underbarn.


Eftersom vi skulle ha tårta till kalaset på eftermiddagen så tänkte jag att det skulle bli en aningens överkurs med det på morgonen så istället så fick det bli små marängbakelser med hallongrädde.
Maräng, så jäkla gott men ack ett aber att göra själv. Jag har spenderat år av misslyckade marängsmeter till min syster som är kock lärde mig knepen. För henne så är en marängtårta typ pavlova det enklaste man kan svepa ihop medan jag tar sats, andas djupt och håller tummarna varje gång.
Min syster få bli lite besviken men idag så valde jag att ta den enkla vägen. Lika bra att jag erkänner, jag köpte färdiga bottnar för de har nämligen kommit i en minivariant perfekt för portionstårtor.

Barnens födelsedagar är faktiskt några av mina favoritdagar.
Förutom det underbara i själva firandet så älskar jag att få tänka tillbaka på hur det var när de kom till världen. Minnet av dessa dagar äv väldigt levande så att jag nästan sitter och tittar på en film när jag tänker tillbaka på alla minnen.
Oroa er inte, jag ska inte i detalj beskriva mina 2 förlossningar men den som varit med om något väldigt stort, oavsett det är att bli förälder, att träffa den rätte eller något annat som förändrade ens liv vet nog vad jag menar. Man minns saker som vilken låt som spelades, hur det doftade, om det snöade ja alla detaljer som ni kan tänka er. Timme för timme.
Runt dessa dagar så kan jag titta på klockan och med ett leende minnas vad som hände just den tiden.
Jag tror jag skrev det vid Stora Litens födelsedag men jag älskar verkligen barnens kalas.
Vänner och familj från både min och makens sida som går man ur huse för att få vara med och fira dessa 2 fina ungar. Hitintills så har vi alltså haft 10 sådana här kalas med det idag.
10!
Känns otroligt mycket på nåt sätt, att jag har barn som fyllt år 10 gånger även om det då är tillsammans.
Dagens kalas var väldigt lyckat och maten gick åt som smör i solsken. Som ni vet sedan innan så hade Lilla Liten önskat broccoli som fick serveras i form av soppa. En av de yngre gästerna var grymt imponerad av soppan att han faktiskt åt 5 koppar och dessutom bad om receptet.
Barnens farmor hade bakat både Semlor och Dumlegrottor. Just Semlor har blivit tradition att hon gör till Lilla Litens kalas och jag kände ett sting av ledsamhet att jag inte kunde äta dem för hon borde nämligen typ koras till världens bästa semmelmakerska.
Ungarna lekte, busade och åt. Vi vuxna småpratade om vad som hänt sedan sist och åt vi också.
Min mamma sa att hon älskar dessa kalas för de påminner henne om barnkalasen som de hade när vi bodde i Peru när jag var liten.
Vuxna och barn, mat, god dryck och riktig fest.
Jag var extraglad över att maken fått ledigt och kunde vara med hela dagen, från att Lilla Liten otåligt vaknade, sedan genom paketöppning och festföreberedelser, gästmingel med mat och tv-spel till att sista gästen gått och Lilla Liten stängde sina trötta bruna ögon efter en lång och fin födelsedag.
Dagens meny:
Broccoli och parmesansoppa
Vitlöksbröd
Ugnsrostad potatis med ramslök och flingsalt
Isbergsröra
Tomat och mozzarellaspett med basturökt skinka och basilika
Kycklingklubbor med Chef Jen's hemliga kryddblandning
Crustader med salami och soltorkadtomatröra

Efterrätter
Centertårta
Äppelpaj med vaniljvisp
Ugnsbakad brie med nötter och honung
Svärmors minisemlor och dumlegrottor





Nu är iallafall Fru Marmelad riktigt trött och ska gå och sova.
Tack för idag...imorgon är det söndag och faktiskt marmelad-dag igen.
Ha det gott/Fru Marmelad