Kladd och klet
Helg!!!
Det spelar noll roll att det regnar, att himlen är gråare än någonsin och att världen utanför förstret ser ut som ett foto taget i november för är det fredag så är det svårt att känna sig deppig.
Det märks att det varit en lång och lite krävande vecka för både jag och Underbarnen var otroligt trötta och lättstingsliga. Det började redan på vägen hem.
Lilla Liten ville gå en väg (vägen rakt fram och sedan snurrbacken) och Stora Liten ville gå en annan väg (springbacken rakt upp och sedan gå rakt över kringelikrokbacken) Jag ville bara få gå hem.
Det blev ljudlig diskussion om vilken väg vi skulle gå allt medan regnet strilade ner.
Ja vad gör man när två järnviljor strider mot varandra och man ska vara rättvis domare? Jag visste ju att en av dem skulle bli grymt besviken och känna sig överkörd. Som mamma med två barn som notoriskt vill olika saker så är det inte lätt alla gånger. Det gäller att hålla räkning så att känslan av överkörning blir jämt fördelad.
Idag förlorade därför Lilla Liten. Stora Liten fick ge med sig imorse gällande en annan sak.
Lilla Liten tog inte sin förlust med ro. Han gallskrek hela vägen hem. För hela området så berättade han att han inte ville gå den här vägen. Till och med när vi stod vid trappen, till och med när vi stod i hallen och till och med när alla ytterkläder var avtagna.
Inte förrän han fick en skål med lite snacks i form av körsbärstomater så tystande den ljudliga protesten.
Dock vid nattningen så kom han smygande, putade med läppen och viskade försiktigt i mitt öra
-mamma jag ville inte gå den vägen!
Ruskigt trauma det där uppenbarligen.
Jag är så in i bomben trött att jag faktiskt somnade när ungarna tittade på barn kanalen efter middagen. Jag hade lätt kunnat somna in för natten men sansade mig.
Istället så gick vi upp och gjorde något väldigt otippat men väldigt trevligt fredagsnöje.
Vi målade med fingerfärg som ungarna fått i present vid Stora Litens födelsedag.
Åh det är nåt speciellt med fingerfärg. Redan som små barn så får vi det inpräntat i oss att inte kladda, att tvätta händerna och torka oss så fort vi får något kletigt och kladdigt på oss. Men fingerfärg går helt emot den principen. Känns härligt tabu på något sätt, att låta färgen smeta ut på fingrarna, att dra tydliga kladdiga streck på ett intet ont anande vitt papper, och att låta de olika färgerna blandas till en svartbrun sörja.
Vi hade iallafall superkul. Ungarna tog av sig tröjorna så att det bara var att kladda fritt.
Det tyckte sen att det var minst lika kul att tvätta av sig färgen och se hur vattnet färgades av den kladdiga färgen.
Våra alster ligger nu på tork och Underbarnen sover sött efter en kreativ avslutning på den här fredagen
Fredagsmys måste som jag tidigare skrivit om alltså inte vara något ätbart. Och det måste inte vara något drickbart. Det kan likaväl få vara färg utkletat på ett papper.
Ha det fint därute
/ Fru Marmelad
