Jag har hittat en ny serie på netflix som jag fullkomligt älskar. Unbreakable Kimmy Schmidt heter den och handlar om en tjej som blev kidnappad och instängd tillsammans med 3 andra tjejer av en galen pastor som sagt att världen gått under

När de sedan 15 år senare blev hittade så visade det sig att världen inte alls gått under och Kimmy ger sig då av till New york för att leva livet. Hon hyr ett rum av en en excentrisk dam och delar lägenhet med en lika hysterisk kille. 

Låter den knäpp. Det är inget mot vad den är men den är ljuvligt utflippad. Ni som har Netflix, se den...man skrattar så där härligt spontant rakt ut (så obs, se den bara hemma, inte på buss eller på tåget på väg till jobbet). Tyvärr så såg jag de två sista avsnitten på första säsongen idag så jag har gjort mitt roliga.

Jag saknar Downtown abbey och önskar jag kunde hitta en tv-serie att följa. Jo jag vet att jag är hopplöst efter min tid och att det är så ute att se serier på tv men jag gillar att ha något att se fram emot. Att lördag, tisdag eller vilken dag serien nu än går på få bli alldeles speciell. Att se en serie på netflix flera avsnitt på raken är absolut inte samma sak. Nu säger någon att jamen det är väl bara att välja en serie och välja dag och så ser du ett avsnitt på just den dagen. Men jag fungerar inte så.

Jag är en sådan tjej att om det står en skål med godis på bordet så kan jag inte bara ta en bit, jag äter alla godisarna på en gång (kanske även skålen) Samma sak med serier. Finns de tillgängliga så ser jag alla avsnitten fort som attan. Men med tv så är det ju inte möjligt och man tvingas liksom att vänta och vänta och längta.

Och jag kommer sakna den där längtan som jag haft med downtown abbey.

 

Idag var det dags för storhandling. Förra veckans handling gick ju så där om ni minns (med skrikande och springande Underbarn) och därför var med lite bävan som jag mötte upp resten av familjen i affären.

Nu undrar ni varför vi utsätter oss och andra för att storhandla tillsammans. Jag vet att många tycker vi är lätt galna. Men om jag ska vara ärlig så är det faktiskt oftast roligt att handla tillsammans. Ialla fall på de bra dagarna.

Och även om alla dagar inte är bra dagar så tror jag att det är värt i längden. För om de aldrig får följa med och handla hur ska de då lära sig om hur man gör, vad allt kostar och hur mycket som faktiskt behövs för att få ihop matveckan.

Jag vägrar att om sisåsdär 15 år vara med i framtidens version av Ung och Bortskämd där Lilla Liten erkänner att han trodde att mjölk kom från kranen och att Stora Liten säger nåt i stil med att han inte visste att det var skillnad på tvättmedel och diskmedel.

 

Ungarna hade idag lämnat skrik och spring-kostymerna hemma och istället så hjälpte de till med att både hämta och blippa in sakerna. Inget trots, inget retande och inget tjat. Ja nöstan inget iallafall.

Väldigt mysigt var det iallafall där bland hyllorna medan vi succesivt fyllde vår vagn med allt som veckan kräver.. 

Jag vet att vardagsmaten inte är de flestas favoritsysslor. Varken planera, handla eller laga. Jag kan höra en stor suck från flera av er.

Men det är den nog för mig. Jag gillar allt det där som jag just räknade upp.

Jag har ju tidigare berättat att jag gillar att skriva listor och den egenskapen kommer in väldigt behändigt här. Matlista och handlingslista, perfekt för min inre listskrivare. Sen gillar jag ju skapandet och vad är matlagning mer än just skapande? Och så älskar jag ju att genom enkla medel göra vardagen ovardaglig. Och hur gör man det bättre än att piffa till vardagsmaten?

Ibland så ringer Matfrid, Linas matkasse eller någon annan kasse upp och käckt frågande säger saker i stil med: Visst är du innerligt trött på att planera vardagsmaten? Eller: Är du inte trött på att äta samma sak om och om igen? Eller: Skulle du inte vilja slippa klämma  in de stressiga handlingen efter jobbet?

Svaret på frågorna är nej på allihop. 

De blir alltid lite ställda när jag sonika säger nej med tillägget att det är ju jättekul!

Däremot har jag föreslagit att de gärna få börja sälja en disk-kasse, då skulle de ha med mig på tåget. För diska och städa undan är i särklass det tristaste som jag vet. Så om det skulle komma typ Nisses disk-kasse som levereras efter middagen varje dag med tjänsten disk, tork, undanplock, avtorkning och matlådeinläggning så vore jag toppen-nöjd.

Ingen av företagen verkar ha nappat. Märklig eller hur..

 

Och hur lustigt det än kan låta så fick handlingen bli dagens vardagsmys.

För idag var det som sagt riktigt mysigt där i affären. Och det är ju det bästa när måste-saker får bli de sakerna som lyfter dagen upp en nivå. 

 

Ha en fin kväll därute/ Fru marmelad