Om gårdagen handlade om att tänka på året som varit så har jag låtit tankarna idag vandra framåt, på det år som kommer. Jag har ju tidigare skrivit att jag gillar att skriva listor och inför nyår så är den perfekta tiden att skriva listor.

Många skriver ju löften, som att sluta röka, börja på gym och gå ner i vikt. Jag gillar nog mer att skriva förväntningar och önskningar än just löften. Det sista känns så ångestskapande på något sätt medan önskningar känns mer upplyftande. Kanske jag bara lurar mig själv men låt så vara i såfall.

 

Så vad har Fru marmelad för förväntningar och önskningar inför 2016?

Detta är det jag landat i så här långt:

 

1. Jag hoppas att hinna träffa mina vänner mer än vad jag gjort under det senaste året.

Både de som bor långt bort och de som bor här i närheten. Bra vänner är bland det bästa som finns och de utgör så mycket av min kraft och livsglädje. 

 

2. Jag skulle vilja få gå på mer konserter.

Under 2015 så var jag endast på Offspring-konserten och det har känts tomt utan musikupplevelser. Musik är en sak som ger mig energi och jag ska göra allt jag kan för att komma iväg på så många events som möjligt.

 

3. Jag vill ge mindre kraft åt energitjuvar.

Tyvär så är jag expert på att låta fel saker och fel människor få äta av min kraft och jag är väldigt dålig på att stänga av. Vägen in under min hud är väldigt lätt-tillgänglig emellanåt och jag behöver träna på att rycka på axlarna och även träna på att hålla jantelagsmänniskorna på distans.

 

4. Jag vill ta körkort.

Detta är något jag gruvar mig för och jag kan liksom inte ens visualisera mig själv bakom ratten och just därför så vore det skönt att mästra den här delen. Ska 2016 få bli året då Fru Marmelad vinner över bilen? Hoppas verkligen det!

 

5. Jag vill fortsätta ha tid att blogga. Som jag skrev igår så har bloggen varit en av de roligaste sakerna under det här året och därför så känns det viktigt att få fortsätta. Jag tror dock att jag ska återgå till konceptet  som genomsyrade min novemberutmaning, nämligen att hitta något peppande eller mysigt varje dag. För det gav så oerhört mycket att fokusera på det positiva varje dag. Att hitta ljusglimtarna i mörkret så att säga.

 

6. Årets utmaning ( ja förutom körkortet då förstås) blir att varje vecka göra en ny marmelad/curd/chutney och blogga om det.

Det ni! Tror ni att jag klarar att komma på 52 olika varianter? Häng med så får ni väl se!

 

Sedan önskar jag så klart massa annat såklart, mycket kärlekstid med barnen, att maken ska få det bästa tänkbara schemat (så att det blir mer tid med honom med..) och att det ska bli en riktig sommar.

Det är mysigt att tänka framåt och att få hoppas och planera. Ett helt år framför oss. Jag undrar bara hur lång tid det kommer att ta innan jag lärt mig att skriva 2016 istället för 2015?

 

Förutom alla dessa funderingar så har dagen mest flytit på.

Maken har jobbat och jag och UnderBarnen har bara varit hemma.

Vi har byggt med lego, läst böcker och mest dragit runt i fårtofflor och pyjamasar hela dagen. Och åh vad skönt det är att få göra det ibland. Man måste inte utnyttja dagen jämt.

 

Jag har inte ens lagat mat utan barnen har fått överleva på mackor. Nu rynkar alla hem och skola-tanter därute på näsan och funderar så smått om den Fru Marmelad verkligen ska få titulera sig Supermamma.

För er som är lite yngre och kanske inte känner till vad Hem och skola är för något så kan jag berätta att Hem och skola var ett väldigt levande begrepp när jag växte upp. I denna intresseorganisation med anor från 1930-talet så samlades föräldrar som såg som sin uppgift att verka för ett ökat samarbete mellan hem och skolan och skapa ett sådant klimat som kunde producera goda samhällsmedborgare. Sådana som skulle bidra och inte agera fördyrande.

Föreningen hade sin storhetstid under 70 och 80-talet och gjorde väldigt mycket nyttigt men kunde säkert även sätta skräck i de föräldrar som liksom inte följde idealen. För många medlemmar tog sitt uppdrag lite på väl stort allvar och ryckte ut närhelst de kände att någon förälder inte gjorde som man borde (enligt Hem och skola-standard).

På något sätt så får hem och skola mig alltid att tänka på typ Prussiluskan i Pippi. 

Jag minns när jag började 7.an så hade Sparbanken ( ja det var på den gamla goda tiden innan alla namnbyten) ett samarbete med skolan (och troligtvis den lokala Hem och skola-föreningen) för att förhindra att ungdomarna skulle falla i fördävet och börja röka. Det gick ut på att varje ungdom som valde vara med investerade 100kr (tror jag..) och lovade dyrt och heligt att under inga omständigheter röka under sin skoltid och så skulle dessa 100kr ha vuxit till 200kr vid sommaravslutningen. Dessutom så var man med och tävlade varje avslutning (både jul och sommaravslutningen) om fina priser på 500, 1000kr och sista avslutningen 5000 och 10 000.

Då detta inte fanns när min syster, som är 2 år äldre  började 7.an utan mina föräldrar hade redan en överenskommelse med henne kring rökningen. Och för att det inte skulle bli orättvis på några sätt och vis så  bestämdes det att jag inte skulle vara med antirökprojektet.

Vilket ordföranden i den lokala hem och skola-föreningen snappade upp. Och det gick ju inte för sig, det förstår ju alla människor. Hon ringde hem till mina föräldrar och undrade varför, var det så att Fröken Marmelad          R  Ö K T E??? För annars varför skulle hon inte vara med på detta ypperliga och fina löfte? 

Det känns som att detta är taget ur en sekvens från 30-talet när det de facto hände på 90-talet. 

En lång utläggning men jag har och kommer referera till Hem och skola fler gånger och oftast i kontexten till omgivningens förutfattade (och löjliga) meningar om vad ett perfekt föräldraskap är för något.

 

Hursomjelt, trots den mindre bra kosthållningen så lyckades vis ha väldigt mysigt.

Lilla Liten fick två stora paket med Duplo i julklapp och de har vi byggt och lekt med idag så det har stått härliga till. Det är roligt att få skapa tillsammans.

 

 

Som ni vet sedan innan så gillar jag Ugglor. Och jag gillar även vin. Och det har min underbara make snappat upp och gav mig en perfekt julklapp som förenar dessa 2 intressen. Ett vinglas från Kosta Boda med en uggla på.

Detta ska bli mitt glas. Glaset som jag tar fram vid fredagsmys, till badmyset och vid andra vintillfällen. Nu dricker jag inte vin varje fredag och inte vid varje bad heller men jag gillar idén att ha mitt egna glas. För det är nämligen så otroligt mycket jag och så blir jag även påmind om vilken fin make jag har. 

 

Jag och UnderBarnen ska fira med våra vänner i grannkommunen. Tyvärr så jobbar maken både imorgon och på nyårsdagen så han kan inte vara med. Så är det i vårt liv

Jag har ansvar för ostbrickan och för att inte risker att förlora mitt namn så har jag natuuuurligtvis fixat lite hemgjorda marmelader som sällskap till alla goda ostar.

En helt ny äppelmarmelad med fikon och glögg som jag faktiskt hittat på helt själv och en annan med riktigt mycket bett i, nämligen min mammas Päron och ingefärsmarmelad som passar lika bra på en ostbricka som till morgongröten.

Håll till godo.

 

 

 

 

150 gr torkade fikon

300g äpplen

100g torkade aprikoser

2 dl stark glögg

3  dl syltsocker

1 tsk vaniljpulver

 

Skala äpplena, kärna ut och skär i små bitar.

Skär även upp fikonen och aprikoserna.

Koka allt i glöggen och vaniljpulvret tills äppelbitarna är mjuka.

Tillsätt sockret och koka på hög värme i ungefär 5 minuter.

Låt svaln och häll upp i rena burkar.

 

 

3 päron

1 msk färsk riven ingefära

1 dl koncentrerad päronsaft

3 dl syltsocker