Julgransplundring
Allt bra har ett slut brukar man ju säga och julens definitiva slut börjar närma sig med stormsteg. Även om tjugondag knut är några dagar bort så tänkte jag säga farväl till julen redan imorgon.
Granen ska strippas på alla kulor, glitter och ljusslingor och sedan kastas ut. Eller som det troligtvis kommer att vara i mitt fall släpas utmed golvet i ett patetiskt försök att kasta ut den.
Så idag så bjöd jag min goda vän och hennes son som bor söder om stan att ha lite julgransplundring med mig och UnderBarnen. Efterom min gran endast har glitter och röda och silvriga kulor hängandes från grenarna, det vill säga noll och ingenting att plundra så fick granen lite nytt pynt så här i sista sekund.
Julgransplundring, åh vad det ordet doftar barndom. Dans runt granen till väldigt ojuliga sånger (som handlar om enebärsbuskar, marknader i Nora och musikanter som kan dansa åt andra hållet) och viss besvikelse när det visade sig att gottepåsen bestod av russin och mandarin. Och en sista gång att få julnjuta lite.
Dagens besök var väldigt efterlängtat. Vii ses tyvärr inte så ofta hon och jag för vi bor verkligen i olika ändar av 08-området men hörs tack och lov flera gånger i veckan. Hon är en sådan där person som jag lätt kan prata bort några timmar i telefonen med, om både stort och smått.
Och hon är en peppare. En sådan där som alla behöver ha på sin axel. Tänk er en positiv spegel, som får en att se det fina och det bra om en själv. Som lyfter en.
En riktigt anti-jantemänniska.
Så föga förvånande så hade vi en väldigt mysig eftermiddag. Ungarna fick plundra granen lite och vi fick småprata om ditten och datten.
Hon har en son som är ett halvår yngre än Lilla Liten och det är väldigt kul att få träffa honom lite (mest brukar jag ju få höra hans röst i bakgrunden när vi försöker prata). Han säger så roliga saker och är väldigt uppmärksam på allt som händer. Jag brukar skratta ihjäl mig kring de saker som hans mamma brukar lägga ut på facebook om vad han sagt och gjort
Han blev väldigt förtjust i doftoljan som jag använt på toaletten på mellanvåningen och ville inte ens gå och kissa i det andra badrummet (för det luktade inte gott..) Jag vet inte om ni är som jag men en av de fina sakerna i livet är att få se sina vänners barn utvecklas och växa upp. Att få vara med på tåget.
Och att få vara med människor som tycker om en är den bästa sysselsättningen och den finaste myspeppen så här i januari.
Imorgon så är det marmelad-dag. Jej! Ni ska vet att jag verkligen tar min utnmaning på stööörsta allvar och har redan idag börjat förbereda mig inför morgondagens marmeladkok.
Jag har insett att jag verkligen mår bra av att ha ett pågående projekt. Både bloggen och den här utmaningen ger mig väldigt mycket energi och skaparlust. Det har saknats i mitt liv så jag är glad att det hålet håller på att fyllas.
Ha en riktigt fin lördag därute
/Fru marmelad
